-

Efter en vända i gymmet sitter nu jag här och tänkte summera helgen lite. Fredag till lördag var familyn i Göteborg. Shopping och Liseberg var det som stod på schemat. Jättemysigt. På vägen hem i bilen var jag sjukt trött. Låg och halvslumrade men lilla fröken Ida kunde bannemej inte vara tyst. Ville hon inte att jag skulle vicka på hennes lösa tand så skulle jag pussa på hennes nyinköpta oidentifierbara djur vid namn Nisse, Bengt och Sladdriga Göte. Inte nog med att han luktade underligt (läs: illa) så störde han min ro.
"Men Juliaaa, krama Nisse för Nisse äälskar dig!"
Jag var tvungen att offra mig.

Som alltid när hela familjen åker bil någonstans är det tjafs om vad för musik som ska spelas. Denna gången började vi med julskivan, och det var vi alla överens om. Sen var den uttjatad och det var då det blev liv. Ida fick givetvis som hon ville och utvalda låtar från årets melodifestivalskiva spelades. Jag dog. BWO, Nordman och hon den där "Upp o hoppa"-kvinnan är inte mina favoriter. Därefter spelades pappas skiva med The Commitments. Det var mer i min smak. När den var slut var det givetvis lilla fröken etterfias tur igen. Kan ni alla gissa vad hon valde? Ja men såklart, Amy Diamond. Jag har inget emot Amy alls, en talangfull liten tjej, men när hon spelats varenda bilresa under hela sommaren kan det bli lite lagom uttjatat. Men i stället för att sura la jag huvudet mot Idas axel och lät henne sjunga på sitt söta svengelska uttal rätt in i mitt vänstra öra. Det var trots allt rätt mysigt. Idag har fröken roat sig med att gå runt och visa sin tappade tand och även sin glugg.

/Julia