är detta ett tecken?
Skulle försöka hitta ett par mejlkompisar från die deutschland (allt för att lära mig mer tyska) och klickade in på en hemsida som goethe institutet hade hänvisat till. Och den första rubriken jag ser är: "real love". Klickar genast på detta (jag är inte desperat, var bara nyfiken).... och ja.. här var det fan pang på.
"real love von: Peter Datum: February 21, 2009 11:27 AM
hallo. Here is Peter, a lonley heart from Germany. i am looking for the real love with trust and harmony. My address is [email protected]"
Något för mig kanske?
/MUI
I don't know what to write here but I know that my boyfriend is cute.
Nu är det nog läggdags för min del. Det känns aldrig som att man kan få för mycket sömn nuförtiden. Godnatt.
/Julia
Out of the haze
Äntligen. Finally. At last. Mock Exams is over and done with. Aaaaah! Så utsketen som min hjärna var idag på sista ekonomiprovet var det längesen den var. Jag var till och med så sinnesförvirrad att jag svarade på fyra (!) frågor i stället för tre. Så jag fick stryka över en. Skit också. Nu la jag väl förmodligen inte tillräckligt mycket tid på de andra frågorna så det gick väl kanske sådär. Jag visste ju så väl att man bara skulle svara på tre, men någonstans i dimman så skrev jag av bara farten och utan att tänka liksom. Men det är ju skit samma nu, faktiskt. Nu känns allt så lätt på något sätt. Vi har klarat av den här veckan, denna vecka som till och med lärarna känner medlidande för oss. Jag tror på det som Agneta sa om att innan jul går alla IB2:or in i en dimma, och de kommer inte ut igen förrän efter Mock. Jag tror jag har kommit ut ur dimman.
Eric sa att det var dags att jag skrev ett långt inlägg för att jag varit borta så länge. Men som sagt, jag har varit inne i dimman. I alla fall så blir det en lugn kväll. Ida fyller år idag och hon har fått Guitar Hero så jag antar att det blir en hel del gitarrspelande. I morgon ska jag träffa Mattis och förmodligen ska vi vara med gänget imon kväll. Det var egentligen meningen att jag skulle till honom men efter hotande sms och röstmeddelanden från gängmedlemmar, det är bäst för dig att ni kommer, så vet jag inte om jag vågar annat än be honom komma hit. Haha. Nä men såklart vill jag träffa the gang, me like våra kvällar ihop.
Nu ska jag dra mig, vi höres biatches!
/Julia
MOCK EXAMS ARE DONE!
Idag hade jag tänkt fira (att mock exam-veckan är över) genom att stänga in mig i mitt rum, lägga mig i min säng och läsa Twilight. Men som alltid, så går det aldrig som jag vill. Sprang runt halva Jönköping för en jävla bok, men hittade jag den? Näää, självklart inte. Jag ville ha den inbunden och på engelska men det enda som fanns i butikerna var Twilight i poketform eller i specialutgåva. Poket var för tråkigt (dyrt också) och specialutgåvan låg på 300 spänn. Inte värt, enligt mig. Så jag bestämde mig för att skita i boken och tog 20 över 12 tåget. Tänkte att jag kunde ta bilen och åka ner till Värnamo o se om boken finns där, men tänkte sedan att jag lika gärna kunde beställa hem via nätet i stället. Och vet ni vad jag ser då, när jag slår på datorn? Twilight Saga (hela serien) finns att köpa!!! Woho! Har bevakat den i över en månad nu! Dock gick den på hela 600 riksdaler....usch, fick lite ont i magen, men jag var tvungen att klicka hem den ändå. Nu får vi hoppas att de är bra.
//MUI
?
Haha, åjo, ungar i miniformat finns det gott om.
/Julia
Powernap & tetris
Nu till något helt annat. Igår fick jag nämligen reda på att man kan "replaya" på tetris inne på facebook. Alltså, folk kan se hur du har spelat ditt spel. PINSAMT! Det är så att vissa i klassen tävlar om första platsen på tetris. Och jag valde att delta i tävlingen. Just nu ligger jag sist, hahaha! Så himla pinsamt. Ligger typ 400 000 poäng efter den som ligger 1:a, om inte mer. Och det är så himla pinsamt att folk kan se hur du har spelat. Igår sa Johan att han hade fått sig ett gott skratt när han såg mitt spel.
Alltså, varför är jag alltid så dryg innan jag sätter igång med pluggandet? Till vilken nytta var det här inlägget? /MUI
Slalom in das kleine backe far from the civilisation
Nu sitter jag här, med datorn i famn och försöker göra något vettigt med min TOK-uppsats. Vi får väl se hur det går. Jag var i Kyllås (en liten backe i skogen utanför landet ingenstans) och åkte slalom med Amanda N, Daniel och Frans mellan sju och nio. Lika kul as always. Snön fastnade under Mandys pjäxor:
"Jag måste bara kratta hovarna"
"Kratta, haha, nää så kan man inte säga"
"Joo, men kratta hovarna säger man väl?"
"Nääeee, haha...hm...kratsa hovarna! Kratsa hovarna heter det!"
Haha, märks det att vi inte är hästmänniskor?
Nu tycker jag personligen att vi borde planera in en pulkaåkning, det var så sjukt lyckat förra året. Pulka me like. Vi får väl se om någon ställer. Nähepp, åter till nyttogörat.
/Julia
Jag saknar Saigon!
Denna video nedan visar hur trafiken kan vara på en helt vanlig vardag i Saigon. Helt stört. Och om man vill korsa en gata så är det bara att göra det, även om det kör hundratals mopeder mot dig. Det är faktiskt större risk att man blir påkörd om man backar och tvekar. Och även om det finns övergångställen så stannar inte folk. Jag har själv testat på att korsa en väg där det kryllar av mopeder, och det var bannemig inte lätt. Jag och nhisan var nämligen tvugna att göra det sist vi besökte Saigon. Ingen taxi, moped eller cykeltaxi ville köra oss över till andra sidan av vägen eftersom "det fanns risk att dem skulle missa en annan kund som skulle åka längre än oss". På tal om cykeltaxi så valde vi en gång en cykeltaxi istället för en vanlig taxi. Och eftersom vi (jag, Nhisan och hennes lillsyrra) inte ville åka själva i varsin så trängde vi ihop oss i en. Och fy bubblan vad synd jag tyckte om han som körde oss. Och jag tror till och med att vi fick hoppa av och gå bredvid när det kom en liten uppförsbacke eftersom cykeltaxin stod nästan stilla då! Pinsamt!
Ja, just det, plugga var det ju. //MUI
När det känns som det är lite mycket på en gång bara
Det går inte så bra idag. Jag är inte så effektiv som jag önskar att jag var. Igår pluggade jag biologi, idag tänkte jag ta tag i historian, men jag vet liksom inte riktigt i vilken ände jag ska börja. Tiden går, vid ett ska jag möta lillsyrran på stationen, sedan ska vi gå till mormor och äta innan jag jobbar vid tre. Det lär väl inte bli så mycket gjort verkar det som. Anledningen till att allt känns lite smått övermäktigt är nästa veckas provschema (Mock Exams). En hel veckas konstant provskrivning, är det inte underbart?
Måndag:
08.00-09.00 Biologi
09.30-11.00 Biologi
13.15-15.00 Matte
Tisdag:
08.00-09.45 Matte
10.00-11.40 Historia
12.30-14.40 Engelska
14.50-16.50 Engelska
Onsdag:
08.00-10.45 Historia
Torsdag:
10.15-12.30 Svenska
Fredag:
08.00-10.15 Svenska
10.30-11.45 Ekonomi
13.45-16.00 Ekonomi
Trots detta känner jag mig inte så stressad som jag trodde att jag skulle. Det är ju faktiskt bara övning, och vi kommer ju ha massa tid att öva inför de riktiga slutproven. Det känns bara lite tungt emellanåt liksom...sådär som det kan göra när man vet att man, hur mycket man än pluggar, inte kommer hinna plugga så mycket att man känner sig förberedd. Men det ordnar sig nog, det tror jag.
/Julia
Vad väntar jag på?
Ja, vad väntar jag på? Det är ju bara att sätta igång med pluggandet- ju tidigare desto bättre. Jag vet precis vad det är jag ska kunna vecka 8. Hallå? Varför sätter jag inte igång? Har fortfarande inte smällt tanken att jag ska plugga hela (!) sportlovet. Men åh vad jag ska sova när vecka 8 är över (vi har mock exams hela den veckan för er som inte hänger med i svängarna). Men det som jag verkligen fasar för just nu är att jag måste ge mig ut imorgon och dela ut en massa CV (jag vet att jag är väldigt sen ute...). Jag har inte tid till detta förhelvete!!!!!! Åh, vad livet känns surt nu. hejdå.
/MUI
Run biatch, run!
/Julia
VARNING FÖR ETT MYCKET LÅNGT INLÄGG
Idag när vi satt i matsalen började jag och julia prata om vår parisresa i somras som blev himla lyckat! Sjukt kul och den var lyckad rakt i genom. Minnen för livet. Nu såhär i efterhand när man tänker tillbaka, så var Tokio Hotel-konserten det bästa. Men just då, när vi stod i folkmassan och köade höll vi på att smälla av. Jag och Julia rök nästan ihop och vi var nära på att lämna kön och ställa oss sist (eller jag ville det) eftersom det var en sån jävla pina! Det var rent ut sagt riktigt förjävligt.
Här är storyn om köandet till TH-konserten i somras
Jag och Julia hade storshoppat mat dagen innan konserten. Vi hade planerat allt. Vi köpte allt i från brownies till toapapper. Vi fick till och med låna hotellets kök för att bre våra mackor och vi hade ordnat frukost (som vi skulle ta med) eftersom vi skulle upp tidigt på konsertdagen. Men när vi kom fram till konsertplatsen höll vi på att skratta ihjäl oss eftersom vi hade nog den fetaste picknick-kassen. Folk trodde nog ett tag att vi hade hamnat fel. Hur som helst, klockan var väl cirka 7 på morgonen när vi anlände till konsertplatsen. Väl där möttes vi inte av en vanlig och organiserad kö. Nej, folk köade i en klump. Jag säger bara ett ord: kaos.
Och det blev värre ju längre tid det gick. Solen lyste och vi dog av värmen. Folk tryckte från alla håll och kanter. I och med att det inte var en vanlig kö så kunde vi inte gå på toa, vilket betydde att vi inte kunde dricka. Vilket slöseri med pengar på vatten och toapapper alltså! Ett tag blev jag lite orolig för Julias lilla urinblåsa..men det var ju inga problem alls! Kvinnan klarade sig galant utan att gå på toa under sisådär 15h! Stort framsteg...men måste dock säga att hon har återgått till sitt normala igen. Jaja, vi satte oss ner några gånger, dels för att vi var för trötta i benen och dels för att det var satans varmt. Och nere bland alla ben (och rumpor) var det jäkligt svalt!!! Mycket skönt men fansen fick ryck ett antal gånger och vi blev nästan ihjäl trampade när vi satt där nere. Men egentligen var vi inte oroliga över att bli ihjältrampade...vi var mer oroliga för att folk skulle trampa sönder vår chokladkaka...eller våra bananer! Det enda vi tänkte på när vi satt ner och nästan blev ihjältrampade var : "MATEN! Håll koll på den!!!!" Jävla matvrak´, jag vet men food is our passion <3! Men tillslut tröttnade vi på att släpa runt på picknick-kassen (som efter ett dag såg ut som en sopkasse) så vi dumpade på vägkanten. Vilket slöseri. Den där bortslängda chokladkakan hade suttit fint i magen nu.
Och tack gode gud för att vi hamnade i första zonen (den längst fram). Annars hade väl Julia aldrig förlåtit mig. Köandet och allt var ju mina superidéer. Så även detta var ganska lyckat. Jag menar, vi stod typ längst fram på en konsert för 60.000 pers! Inte illa!
Ja...kan väl säga att vi inte var så mycket fräschare än dessa människor. Usch! Det var riktigt äckligt alltså. Och nej, han (hon?) i vit keps är INTE TOM KAULITZ!
Sjukt stor arena...
Ne...jag tror jag får återkomma med andra roligheter från vår parisresa i ett annat inlägg. Detta inlägg är mycket mycket för långt nu!
/Mui
A short summary
Snart ska jag ge mig ut och gå i det fina vädret men först tänkte jag summera helgen lite. I fredags kväll tog jag, Mui, Nhi, Amanda N, Malin, Jonte och Daniel tåget upp till Jönköping för att dra ut på krogen. Väl uppe i stan stack Mojsan och Nhisan på förfest hos Carro medan vi andra mötte upp Mattis och gick till Bongo. Sedan var det Centrum som väntade. Det är alltid kul att gå ut med 'gänget' hemifrån men jag saknade ändå mina ass-shakar-vänner. Kanske ännu mer för att jag visste att de var och shakade ass på annat håll. Mojsan och Nhisan var ju som bortblåsta under större delen av kvällen och Carro såg jag inte skymten av (nu fick jag ju inte hälsa på Teddy i alla fall!), men Paula, Sylvia och Ingrid dök i alla fall upp på dansgolvet till slut, vilket var kul! Mojsan my other half, where were you? När vi skulle hem med tvåbussen sen så var jag tvungen att ta över efter en som hoppade av i Vaggeryd och guida chauffören till Skillingaryd för han kunde inte vägen. ILLA.
Nä, solen kallar. See ya.
/Julia
