Ännu en dag som går till spillo

Igår var det party som gällde. Och jag måste säga att det var en av de roligaste kvällarna på länge, även om den blev lite halvt misslyckad... haha. förfesten med Norrköpingsborna var skit kul. Lite kul att få lära känna lite nya människor. Efter att ha fått i sig lite blev det många roliga samtal med Norrköpingsborna. Typ:

Jag: "Alltså, är du bosnisk?" (menade ju bosnier) "Nej, eller är du...är du...kro....KOREAN?"(menade ju givetvis kroat)
Semir: "HAHA, KOREAN? KROAT menar du väl?"
Jag: "Ja men precis! Kroat! Du, förr kunde jag prata kroatiska. Vad heter potatis på kroatiska? Visst heter det kartoffeln?" kartoffeln är potatis på tyska)
Semir: "nej, potatis heter potatis på kroatiska." (jag vet att det inte gör det men kom inte på ordet just då)

En helt klart lyckad förfest (tack carro för vi fick hänga med). Centrum var dock en annan femma. Men hade sjukt kul på dansgolvet med Paula, Sylvan och Ingrid. :)

Bilder (både fula och fina) finns på facebook.

/Mui



Ps. Kan nån snäll människa som kan kroatiska säga vad potatis heter på kroatiska? It's driving me crazy.......! Ds.

Min mobil.

Okej, mina vänner. Jag har tappat bort min icke fungerande mobil, så det är ingen idé att försöka kontakta mig genom den (inte för att jag har varit kontaktbar på den innan..men aja). Jag lovar att den typ ligger under sängen eller något, men eftersom jag ändå inte är en mobilmänniska så låter jag den vara borta. Ska ju liksom ändå köpa en ny. Men om det är nåt akut fall och ni behöver kontakta mig omedelbart så kan ni höra av er till the other nut. :D Och ja Paula och Alex, jag kommer ha med mig en mobil till Rhodos! :D Jag kommer vara tillgänglig 24/7 för er då! hihihih

/Mui

Derivera?

På matten håller vi på med derivata. Och som vissa av er kanske vet så skriver man ju y' = (utalas: [why dash]) när man ska derivera ett tal. Såhär gick det till idag när Ingmar skulle hjälpa mig med ett tal.


"Jag behöver hjälp med detta talet. Men vänta lite, jag ska bara dasha talet först" - jag
"haha, 'dasha'. Det låter som om du ska smiska en bebis på rumpan." - Ingmar
(jag och munther dog av skratt efteråt)


Åh, skulle så hellre vilja dasha ett par tal istället för att förbereda min muntliga redovisning i tyska som jag ska ha imorgon. Skit med!

/Mui


Ops!

Ja, ni som hängt med i vår blogg ett tag kanske kommer ihåg när jag skrev att jag hade upptäckt ett hål i min favvojeans. Häromdan hittade jag de och fick för mig att spräcka de ännu mer. Jag tänkte först sätta en tyglapp innanför jeansen och sy lite så att jag kunde använda de igen..... men jag fick för mig att det var alldeles för tråkigt (????) och bestämde mig i nästa sekund att riva sönder byxorna. Tänkte typ: "ja, men det kan väl kanske vara lite snyggt om jag har ett par svarta strumpbyxor under." Hm..kan väl säga att my imagination var ute och seglade denna gången. Jag insåg sen, när jag tog på mig byxorna, att det inte var så läckert som jag hade föreställt mig. Eftersom jag redan hade förstört de så tänkte jag att jag lika gärna kunde gå hela vägen och förstorade hålet ytterligare med 3 cm, då jag satte mig på huk och hoppade runt lite. Och nu ångrar jag mig lite smått eftersom de var så himlans snygga. Varför satte jag inte bara dit en jävla tygbit? Aja, det är väl bara att ge sig ut på jeansjakt igen!

 

Så jäkla dålig kvalle det är på jeansen!


/Mojsan

Aouch

Aldrig har jag haft sån träningsvärk som jag har idag. I söndags var Mattis och jag på gymmet, tränade baksidan av benen, en muskel som jag tydligen inte tränat ordentligt på ett bra tag. Jag kunde seriöst inte ens vrida på mig inatt utan att känna värken i benen, och jag har vandrat runt här hemma med halvböjda ben hela dagen (tack gode gud för att ingen ser!). Men även om jag har problem med att ta mig fram så ska jag ge mig iväg på kondition och styrke-passet ikväll. Jag måste ju spä på träningsverken lite. Igår var jag förresten på jazzdans, vilket var mycket roligt. Det blir förhoppningsvis en bra träningsvår, ladda inför balen nu när jag har fixat balklänning och allt. Nu ska jag fixa lite käk!

/Julia

Dags för en ny mobil

Okej. Jag har: varit nykterist i en hel månad (haha), börjat träna, börjat plugga inför mina tyskaprov och jag följer mina planeringar. På god väg mot en ny mojsan så att säga. Nu, mina kära vänner, ska jag ta ett steg till mot den nya mojsan och skaffa en ny mobil. Jag antar att mina nära jublar just nu eftersom dem hatar när jag inte är kontaktbar via mobilen (min nuvarande mobil klarar nämligen inte av att ta emot samtal). Jag, däremot, tycker det är hur skönt som helst när folk inte kan kontakta mig. Men jag har insett hur riskabelt det är att vara utan mobil. Som t.ex. när man kör bil själv och bilen av någon anledning skulle dö. Eller när man är ute på krogen och tappar bort sina vänner. Eller om man skulle bli kidnappad. Ja, då kan det vara jäkligt bra att ha en någorlunda fungerande mobil.

Nu behöver jag hjälp. Nån som kan ge tips på en jävligt bra mobil? Jag har suttit och jämfört en massa mobiler i helgen men tyvärr har ingen mobil tilltalat mig än. Tips? Nån?





Mojsan


...

Jag är aldrig deppig. Nästan. Det var i alla fall förfärligt längesedan jag kände såhär. Jag vet inte varför det känns såhär just ikväll men allt känns bara lite, en aning...deppigt. Det bara kom över mig på bussen hem. Kanske är det på grund av att jag har sovit alldeles för lite denna veckan, och de där mindre trevliga tankarna som upptagit min hjärna. Det var minnesstund på Fenix idag, och jag känner att jag så gärna hade velat vara där. Inte för att det är något kul, utan för att visa att man bryr sig och få gråta av sig. Det känns som det hade gjort det lättare att inse att det faktiskt är sant, det känns fortfarande inte som att det har hänt. Jag ska inte få det att låta som att jag kände honom jätteväl, men jag är långt ifrån opåverkad för det. När sånt här händer blir man illa till mods vem det än handlar om och nu är han ju ingen främling för mig. Jag kan som sagt fortfarande inte förstå, men det börjar sakta men säkert sjunka in, vilket gör det hela värre. Jag tänker på alla de som stod honom nära, de måste ha ett helvete...


/Julia


När livet tar slut alldeles för tidigt

När någon man känner går bort, såsom David gjorde, så inser man hur skört livet är. Man vill bara hålla om de man håller kär och aldrig släppa igen, på grund av rädslan att de inte ska finnas där nästa gång man vill hålla om dem. Man är rädd att man ska upptäcka att man bara kramar luft. Var uppe och kramade Ida godnatt för en stund sedan, och samtidigt tänkte jag på hur jag någonsin skulle klara leva vidare om hon eller någon annan i min närhet skulle försvinna. Tänk att förlora någon någon som finns där för en varje dag, när man än behöver. En som vet ens innersta hemligheter och drömmar. En som man har delat så mycket upplevelser med. En vän, en mor, en far, ett syskon...vem som helst som betytt mycket. David var min klasskompis mellan fyran och nian. Han var otroligt smart, pratsam och oftast glad. Jag umgicks inte med honom på fritiden men efter sex år i samma klass, en resa till Polen och en klassresa senare vet man ändå en del om personen. Jag lider med hans familj, som bara bor ett hus härifrån, och som måste stå ut med tanken på att aldrig mer få se sin son och bror. Sjutton år och med hela livet framför sig, vad hände? Jag önskar att du visste hur många som bryr sig och som gråter för din skull. Det är bara synd att alla dessa känslor som uppkommer när någon gått bort inte kommer fram tidigare, att man inte visar sina nära och kära hur mycket man tycker om dem innan det är för sent...man borde tänka på det.


Vila i fred, David.


/Julia

Träningsvärk

Ja, igår satte Mojsan sin fot på gymmet för första gången på 2 ½ år! Alexander flinade bara när han såg mig och Julia. Undra vad felet var? Hm. Hur som helst, resultatet av gårdagens träning är: träningsvärk i armarna, axlarna, skulderbladen, magen, rumpan, fram-, in- och baksidan av låren, benen, vaderna och nästan i tårna också(haha)! Otränad som fasen. Hade lite problem med att gå, sätta mig och sitta med ett ben över ena knät idag. Jaja, det går väl över. Lägger en tia på att folk säkert trodde att jag hade haft andra (vilda) saker för mig...Fan, juste! Jag glömde testa den där "bröstmaskinen" som Munter nämnde en gång på mattelektionen...Enligt henne ska den ge mig större bröst. Får ta den maskinen nästa vecka.

Nu är frågan om jag ska titta en på en ny episod av East of Eden (en koreansk serie) eller om jag ska ta och lägga mig. Men med tanke på att jag har haft allvarliga sömnproblem dem senaste 3 dygnen, så tippar jag på att jag ändå inte kommer kunna somna om jag lägger mig nu. Nä, jag tar och tittar på serien. Jag menar, vem tackar nej till en timme i himmelriket? Det är sällan jag tycker asiater är snygga (har endast stött på 3 st good-looking asian boys här i Sverige) men det går inte att inte tycka att huvudpersonen i East of Eden är snygg. Äh, döm själva:


32 bast

/Mui


Friskis here I come!

Som tidigare nämnt, så införskaffade jag ett par gympaskor i höstas. Planen var, att gå till gymet med Munter varje Tisdag. Tror ni det blev av? Självklart inte. Jag har inte rört mina snygga gympaskor sen jag köpte dem! Jag skäms över att min lathet har tagit över mig de senaste 2 åren (ja, nu hör ju själva hur illa det låter). Men imorgon, mina kära vänner.. blir min lathet historia! Imorgon ska jag och Julia köpa ett 10-kort var och med oss har vi den starke Alexander! Hehe. Har latat mig alldeles för länge nu, så nu är det dags att ta tag i dallret! Yes! Nu är det fit for balen och Rhodos som gäller. Grekerna ska tappa sina hakor när jag slänger av mig kläderna (kommer självklart ha bikini under) i Maj! (På bloggen är det absolut tillåtet att ha såna här drömmar!)

/ Mui

Är ett bra självförtroende något negativt?

Det är tydligen inte tillåtet att öppet tro på sig själv, tycka om sig själv och kämpa för sig själv nuförtiden. Helst ska man sitta i ett hörn, osynlig för omgivningen och tycka synd om sig själv så att andra kan lida med en. Det är då man blir accepterad verkar det som. Råkar man uttrycka att man tycker att man själv är bra på någonting, eller att man är nöjd med sitt utseende så blir man genast klassad som självgod och alldeles för självsäker. Vet ni vem jag syftar på?

Det har varit ett sådant snack om Blondinbella och hur hon beter sig, uttrycker sig och så vidare. Hon säger klart och tydligt att hon tycker att hon är snygg, hon pratar om hur framgångsrik hon kommer att bli och att hon vill blir ekonomiskt oberoende. Hon har planer, drömmar, mål. Att ha mål i livet och kämpa för dem ser jag som något positivt. Blondinbella vill någonting och hon kämpar för det, är hon då inte värd resultatet av det? Visst tjänar hon sjukt mycket pengar på att blogga om saker som kanske inte alltid är av högsta värde, men det verkar inte vara det som folk stör sig på. Faktum är att det folk blir irriterade på är vad hon använder sina pengar till. Hon får kritik för att köpa dyra kläder och dyrt smink, men vad hade du själv köpt om du haft mer att röra dig med? Hade du inte själv då unnat dig mer vardagslyx? Hon har nog råd att använda sina pengar till både nyttiga och mindre nyttiga ändamål. Dessutom tror jag inte att det hade blivit hälften så mycket ståhej ifall det hade varit en kille som använt sina bloggpengar till att köpa datorprylar och tv-spel. Faktiskt. Jag tror inte heller att det finns någon som skulle klaga om de var de själva som var i hennes sits. Att tjäna pengar på sin blogg skulle helt plötsligt vara ett perfekt sätt att försörja sig på. Eller?

Jag skulle vilja sammanfatta med att säga att tjejer är avundsjuka för att hon både ser bra ut, klarar skolan, driver eget företag och en framgångsrik blogg. Killar är avundsjuka för att hon kommit längre än många av dem. Jag menar, tro inte att en tjej kan vara bättre än dem. Till stor del tror jag att det är så det är, det är avundsjukan som ligger till grund för det mesta av kritiken. Sorgligt nog.

/Julia


Busy

This is really bad. Fy sjutton vilka dåliga bloggare vi har varit, jag och Mojsan. Men så kan det vara, vi är upptagna tjejer. I fredags efter skolan åkte jag till Mattis. Spenderade kvällen tillsammans med honom och fem av hans kompisar, så det var testosteronet som hade överhanden den kvällen. Vi åt tacos och spelade Alias. Jag och Mattis vann nästan, vi ledde hela spelet ända fram till slutspurten när vi blev omsprungna, så man kan verkligen säga att vi föll på mållinjen. Jag har i alla fall bestämt mig för att köpa det spelet, så sjukt roligt är det. Perfekt att spela med sina vänner. Jag skrattade nästan oupphörligen hela kvällen igenom. Sedan kan det ju bero delvis på skämten som drogs innan vi började spela och som liksom förföljde oss in i spelet.

Igår jobbade jag och nu ska jag för en gångs skull göra lite nytta. Jag har absolut ingen ursäkt för att inte göra det jag måste idag, lovet är slut och jag har inte pluggat någonting på två veckor. Så tjena säger jag till matten och engelskan som jag ska spendera min dag med, eller i alla fall delar av den...

/Julia

Twins på väg mot ett nytt liv

Idag kom jag och Mojsan till skolan i nästan identisk klädsel. Vi hade båda på oss våra svarta jeans, inköpta på Gina Tricot, varsinn lång grå stickad kofta och svarta stövlar. Inte nog med det så hade vi båda våra svarta handskar som vi fyndade innan jul. Telepaterade vi omedvetet i morse kanske?

På håltimman gick vi till Akademibokhandeln och köpte oss varsinn ny kalender. Vi bestämde oss för att slänga våra gamla som innehöll höstens alla deadlines. Bara vetskapen om alla gamla måsten stressade upp oss, vi ville ha en ny och fräsch start på det nya året. A new beginning so to say. Det känns bra. Vi är redo för året och allt vad det kommer att innebära med Exams, bal, student, Rhodos, USA...


/Julia

Gammal?

Idag när jag vaknade hade jag satans ont i ryggen. Kan inte hitta någon anledning till denna hemska ryggont. Sist jag hade ont i ryggen hade jag haft en Ivan på ryggen. Så hur kan jag ha ont i ryggen när jag inte har lyft ett finger? Hm. Kan man få ont i ryggen för att man glömde tömma sin urinblåsa innan läggdags? För det kan ju inte vara för att jag håller på att bli gammal. Jag är ju liksom bara 18 år! Nä....det måste vara för att jag glömde pinkalinka.

/Mojsan

21 truths about me

Härmar Mojsan lite...

1. Jag har aldrig hoppat från mer än 3:an på Rosenlund (inte i något annat badhus heller för den delen)
2. Jag har väldigt svårt att säga nej (t.ex. när de ringer och frågar om jag kan jobba eller om någon frågar om jag vill hänga med på bio eller något annat kul. Vill inte missa något.)
3. Jag har dansat sedan jag var 7 år men är långt ifrån proffs
4. Jag tyckte att Robert Wells var snygg när jag var liten (hahaha, Amanda det är du och jag;))
5. Jag önskar att jag vore asgrym på street och-breakdance
6. Jag älskar Ice Age-filmerna
7. Jag vet inte hur många gånger jag har lyssnat på Fields of gold med Robin Bengtsson från Idol idag, haha.
8. När jag var liten var jag sjukt blyg.
9. Jag hatar att jag har lätt för att bli röd i fejjan och jag hatar ännu mer när folk påpekar att jag är det, tror de inte att jag vet det eller?!
10. Jag är rädd för att vara otillräcklig

11. I högstadiet var jag bra på att springa, har både vunnit och kommit 2:a och 3:a i de årliga löpartävlingarna vi hade
12. Jag kan vara lite disträ ibland
13. När jag är trött och sur är det min familj som får ta smällen (något jag inte är stolt över), jag bråkar aldrig med mina vänner.
14. Jag spelade fotboll i knappt en säsong innan laget lades ner för att vi inte hade någon tränare (jäkla lilla skithåla)
15. Jag är väldig envis
16. Jag är barnsligt förtjust i julen och tycker det är lika kul varje år när julpyntet kommer fram och man får se de gamla tomtarna och placera dem på sin rätta plats.
17. Jag tror alltid gott om folk (kanske för ofta)
18. Jag får panik om jag sitter inne en hel dag när solen skiner
19. Den första "pojkvännen" hade jag i femman och honom vågade jag knappt ens titta på (jag sa ju att jag var blyg!)
20. Jag trivs med mitt liv och skulle vilja säga att jag är lycklig! Jag är glad för det mesta, och har inget att klaga på.
21. Jag klarar inte av att se kökslådor eller köksluckor stå halvöppna för att någon slarvat med att stänga så jag måste alltid stänga om jag ser någon stå öppen. Mamma skrattar åt mig varje gång.
 

/Julia


21 saker du förmodligen inte visste om mig!

1. Jag är vietnames, men kan varken läsa eller skriva på vietnamesiska. Kan endast tala lite grann och blandar oftast svenska och vietnamesiska. Jag försökte ge mig på vietnamesiskan 2 gånger i mellanstadiet, men det slutade med att jag hoppade av kurserna när min lärare ville flytta ner mig från årkurs 4-6 gruppen till årkurs 1-3 gruppen (jag gick i 4:an).

2. Jag ogillar när folk pillar i min mat. OBS! Jag är inte snål, jag delar gärna med mig men jag klarar inte av när folk ska i o pilla i min mat.

3. Jag blir jävligt blyg när jag ska prata med en snygg kille. Har därför väldigt svårt att prata med snygga personer som jag inte riktigt känner.

4. Jag tycker att jag har bra humor och skrattar oftast åt mig själv och mina egna skämt.

5. Jag ogillar barn. Visst kan dem vara riktigt söta, men jag klarar verkligen inte av när dem börjar skrika!

6. Jag klarar inte av att se tår. Skyl de eller håll de borta från mig!

7. Jag älskar att åka bil, speciellt när det är mörkt.

8. När jag var 13 år gick jag på mitt första 18+ disko i Borås.

9. Min första fylla var när jag gick i 7:an eller 8:an. Jag och ett par tjejer drack upp en hel vodkaflaska.

10. Drömmer om att göra karriär och dra in massor med pengar. woho!

11. Lyssnar på BWO lite då och då.

12. Hatar jordgubbar och tål inte äpplen, päron, vattenmelon (eller andra sorters meloner) eller nektariner. 

13. Jag är klumpig.

14. Nhisan är den enda som vet om mina mörkaste hemligheter....

15. Julia är den enda som kan läsa mina tankar. Vi förstår varandra genom att bara titta på varandra. Hos oss är ord överflödiga.

16. Det måste knäppttyst och kolsvart när jag ska sova. Blir irriterad när folk vrider på sig och håller på. Eller när folk vill sova med bordslampan på (nhisan!).

17. Älskar skvaller. haha!

18. Kan vara väldigt fjantig, allmänt störd och väldigt högljudd!

19. Mina lillasyster (som är 13) har nästan större bröst än mig.

20. Jag är längst i min familj!
21. Jag klarar inte av mänsklig närkontakt. Ush!

/ en uttråkad Mojsan


Happy New Year!

Världens coolaste bönder i en stuga på Sveriges västra kust en nyårsafton, kan det bli bättre? Nja, det är svårslaget alltså. Vissa personer var saknade, men den förlorade tiden togs igen på annat sätt. Sen har vi ju Jonte som svek oss och drog till Thailand den jäveln. Men som Mojsan sa så kunde vi känna hans närvaro i alla fall. Här är några exempel:

Het på osten
Nu ska han få för gammal gröt
Nu är det nog dags att kasta in mattan
Skämt åt sidan

Sen kläckte Hönan (ett ägg, HAHA), när någon blåste i en lergök: "Nu är det nån som blåser en anka i röven igen!"



Bland det roligaste var när vi gick promenad på stranden och sjöng. Improviserade lyrics till julsången "Tänd ett ljus" resulterade i ett antal räklåtar. Vi höll oss till tema skaldjur. Här är ett smakprov:

(melodi: Tänd ett ljus)

Jag såg en räka simma
det var vid havsbrynet en dag
jag tror jag önskade
att den var ätlig

och det var samma räka
som jag sedan såg i min Hemköpsdisk...


(melodi: Bert-låten)

Älskade snäckan
du är i sand
älskade snäckan
du bor på strand
du är räfflig du är rund
hos dig får snigeln rum
och du är dum
du du du du dum
du du du du dum

Jag, Amanda och Niklas funderar för närvarande över ett namn på våran grupp, för vi insåg att det här med att komponera skaldjursvisor är vårat kall. Vad sägs om Räkans anhängare, De tre vännerna och räkan eller The Shrimps?


Nyårskvällen bestod av mat, mat och mat, sång till Mamma Mia- filmen, dans och skål för det nya året på stranden. 

Nyårsmenyn:

Förrätt: Kräftsoppa
Huvudrätt: Kyckling, potatishalvor och två olika sorters tsatziki
Efterrrätt: Tryffelkaka med glass, grädde och hallonsås

Efter det här nyårsfirandet kan ju 2009 inte bli annat än bra!





/Julia

Nyårsfirande & reunion i Ängelholm

Nyårsfirandet i Ängelholm var det bästa och roligaste på länge! Det coolaste var när vi gick ner till stranden för att smälla några raketer. Det var så himla vackert! Raketer sköts upp från alla håll och kanter. Min bästa nyår ever! Bortsett från Jontes frånvaro, så var resan kanon! Det märktes tydligt att han var saknad av dem andra boysen eftersom det började dras en massa skämt om honom (och hans familj) vid middagen. Nähe, idag låter jag bilderna tala åt mig. Hoppas Julia skriver ett inlägg med roliga citat från Ängelholm snart (förlåt för hennes frånvaro på bloggen men hon är lite upptagen med annat just nu). Juste! Jag glömde säga att jag har skaffat två (!) låtsaspojkvänner. woho! Tack för ett mycket trevligt nyårsfirande. O tack till Eric (som anordnade allt) och till hans måmå och måfa (som lånade ut stugan).

WELCOME 2009! Jag är supersäker på att 2009 kommer bli det bästa året hittills.


               
       


/Mojsan

RSS 2.0