This is not fair!

Jag vet att ni som inte går IB tycker det låter löjligt när vi (som går IB) alltid klagar över hur mycket vi har och att vi alltid tycker så synd om oss själva och bla bla bla. Hur mycket jobbigare det är än de vanliga programmen kan jag inte säga. Men utifrån mina egna erfarenheter så kan jag säga att IB ÄR tufft. Det är mycket stress och press. Här går man och har kämpar i två år. Bara 2 prov kvar till friheten. Och så vaknar man upp en sån h är vacker morgon och läser det här:

"I och med de nya antagningsreglerna till universitet och högskolor som träder i kraft hösten 2010 kan ett helt program få svårare att komma in. Den världsomfattande gymnasielinjen International Baccalaureate har flyttats till en egen kvotgrupp, och många befarar att de svenska eleverna som går linjen kommer att tilldelas betydligt färre platser på svenska universitet än förut."

Läs mer här

Inte nog med detta, så får vi inte några jävla förbannade meritpoäng. Vad fan ska jag med steg 5 i Tyska då? Jag är så jävla förbannad. Först höjde de gränsen vid 20.0 (innan behövde man 38 men måste man få 40 för att få 20.0), vilket i sig inte kommer spela någon roll nästa år..men ändå! Och nu hamnar vi i en kvotgrupp och får inga meritpoäng? Det räckte med att vi läser mer än vad som står i våra betyg (när kurserna omvandlas till svenska kurser).


/Mui


The forbidden fruit



himla bra. Me like Edward Cullen.



Mui


Damn, I've gained weight...

Har suttit på min röv och pluggat arslet av mig de senaste veckorna (okej, nästan). Har inte orkat träna och nu börjar det synas också! Och det känns ännu värre att min 43-åriga mamma har en fastare rumpa än mig. Okej, jag har sagt detta etthundrafemtioelva gånger...men jag ska träna efter exams! Om jag fortsätter på samma bana, som nu, kommer jag spräcka balklänningen.

Kan inte fatta att jag bara har två prov kvar. Tyvärr är det tyska. Om det går dåligt skyller jag på att vi har haft en jävligt dålig lärare. Åh...efter tyskaproven ska jag ÄNTLIGEN ta tag i mitt yttre. Jag har rent ut sagt sett förjävlig under exams. Mitt hår har sett ut som ett fågelbo (tur att jag ska till frizzan imorgon då). Tur att jag inte har stött på någon snygging. (Thank god)På fredag är jag redo för lite ass-shaking. Det var längesen nu.

Mui

Tidsoptimist

Död och trött. Ögonen känns tunga och min hjärna är på off. Jag vill sova. Har inte fått någon riktig sömn de senaste dagarna och lär inte få det idag heller. En förjävlig dag var det idag; skrev 3 historiauppsatser (!) på raken och 2 biologiprov. Och nu sitter jag och ska plugga in två options till biologiprovet vi har imorgon morgon. Jag har varken gått igenom option A eller E, har inte duschat och klockan är 21:15. Jag tror verkligen för mycket om mig själv. Idag satt jag på bussen och pluggade in i det sista till historian. Att jag aldrig lär mig. En halvtimme innan biologin satt vi i matsalen och försökte pränta in en massa biologiinfo. För att försöka förklara för er hur svårt jag tycker biologin är, så sa någon idag att vi läser tydligen det som första året på läkerlinjen läser. Screw IB!

/Mui

Ps. Jag beklagar att det blir så mycket snack om skolan och att ni antagligen inte är ett dugg intresserade. Men mitt liv ser just nu ut såhär: sova-vakna-äta-göra prov-äta-plugga-sova.


4 down, 10 more to go

Idag när jag kom hem såg jag att jag hade fått ett mail av skolan i Vietnam. Jag torr jag vill slå ner de. Jag skrev klart och tydligt att jag vill ha mitt intyg (som ska skickas in till CSN) skickat hem till mig. Idag får jag reda på att de inte har skickat mitt intyg. O om jag vill att de ska skicka det så måste jag betala 50 dollar in advance. Fuck heller. För ett ark? 450 spänn? Att allt alltid ska handla om pengar där. Gud...hur ska jag överleva där nere.

/Mui

1 down, 13 more to go.

Varför, varför ska jag alltid ta allt i sista sekunden? Det har funkat de senaste åren, men jag borde ha insett att det går inte att ta 5 ämnen en dag före exams. Och mitt i allt måste jag ringa till tandläkaren, för att boka om tiden, till skräddaren som ska sy in my balklänning, leta efter en bandlös bh till som jag kan ha till balen och leta efter ett par snygga balskor. Ja allt ska fixas på en och samma gång. Alltid. Tur att jag har Nhisan som kan leta efter lägenhet åt mig i Vietnam i alla fall. Hon vet ju lite mer vad jag vill, än mamma som skulle placera mig ute i byn om hon kunde. Pust, it's too much now. Men det är snart över, och då behöver jag inte tänka på detta mer....tills vi får betygen. Aja, den dagen, den sorgen. Nu ska jag rulla.


/Mui


Jag ser ljuset i tunneln

Oh my. Imorgon gäller det. Nu, en dag före exams, känner jag hur nervositeten kommer krypandes. Jävlar i mig vad nervös jag kommer vara i morgon. Jag är inte redo, i think. Men jag kommer ändå aldrig bli redo, so let's kick some fucking butts on exams. Jag tänker skriva upp hela mitt exams-schema, bara för att. Bara för att påminna hur jävla bra vi är. Ja, vi är jävligt bra. Så det så.

Monday 4/7
Swedish 12.30-14.45

Tuesday 5/5 (helvetesdagen)
Swedish 8.10.30
History 12.00-13.15
History 14.00-15.45

Wednesday 6/5 (helvetesdagen 2)
History 8.00-10.45
Biology 12.30-13.30
Biology 14.15-15.45

Thursday 7/5
Biology 8.00-9.15
Mathematics 12.30-14-15

Friday 8/5
Mathematics 8.00-9.45

Monday 11/5
English 8.00-9.45
English 10.30-12.15

Friday 15/5
German B 12.30-14.15
German B 14-45-16.30

Friday 29/5
Balen

Sunday 31/5
RHODOS

Friday 12/6
STUDENTEN!!!!!!!!!!!!!!!


My god.

/Mui


Vad i....

Jag och Nhisan sitter på msn och snackar en massa om vad som kan hända oss när vi är ute och utforskar de okända delarna av världen. Nhisan ska till spanien och är rädd för svininfluensan. Jag ska till Vietnam och börjar ta mammas varning på allvar; att jag kan bli kidnappad och sedan såld som sexlav i Kambodja. Men vi kom fram till att rädsla inte ska hindra oss från att åka på våra äventyr. Jag menar, olyckor och sådana saker kan hända överallt, var som helst och när som helst. Jag ändrade inställning och började goggla "how to stay safe in Vietnam". Och detta kom upp. Jag börjar bli lite orolig.

On the road
Be careful! There are about 30 deaths a day. If you are in an accident you have to get yourself to the hospital. You have to call yourself or, if lucky, get someone to call for you. Local hospitals will not accept you unless they think you can pay the bill.

Vad fan, hjälper inte folk varandra i det landet eller? Och varför ska allt alltid handla om pengar?

Crossing the road
The stakes are high: if you are to die in Vietnam, more than likely it will happen on the road -- be it in a car or under one. Vietnamese cities are crowded, and the roads are absolutely packed.

Although some intersections in the main cities (Hanoi, Ho Chi Minh City) have traffic lights and many are patrolled by a police officer, most lights are either non-functional or ignored [...] OKEY? Men bra då vet jag vad som gäller.

That's simply not possible in Vietnam, as there are far too many cars, trucks (lorries or utes), motorbikes, cyclos and bicycles in far too little space. No, the trick in Vietnam is to enable the vehicles to avoid you. Okej, så lastbilar kör på samma väg som cyklister och mopedister. Jag ska alltså låta en lastbil väja för mig? Ok, I get the point...not.

You will take your life into your own hands every time that you cross a busy street in any of Vietnam's major cities. Det här låter suuuuuuuper!



Förlåt, men j*vla vietnameser! Jag vill inte dö! Jag måste bli framgångsrik (jävligt framgångsrik) innan jag kan dö lycklig.

/ Mui

Classification

Har pluggat biologi i alldeles för många timmar...och jag har så jävla svårt att memorisera alla namn på latin. Jag kan verkligen inte lära mig något när jag inte tycker det är intressant eller ser någon mening med det. Jag får öva in de här jävla namnen dagen innan, som glosor. Men jag hittade en video- classification rap. Tänker köra denna på repeat till exams.



/Mui

Yeay! Ho Chi Minh City here I come!

Fick nyss ett mail av vittarna att jag har blivit antagen till att läsa vietnamese language courses vid the university of social sciences and humanities. Hm...kvinnan skrev även i mailet: "And please make sure that you will take the course in our university". My god. Jag måste alltså åka till Vietnam. Mamma mia pizzaria. Har skrivit upp mig på 3 kurser än så länge, så jag kommer stanna i vietnam till april i alla fall. Men det känns ändå bra. Jag slipper känna mig tvungen att göra retake i november i alla fall. Och jag slipper ta ett beslut om ska tacka ja eller nej till högskolan (om jag kommer in så att säga). Skönt! Jag ska vara flexibel och inte planera hela mitt liv till punkt och pricka. Jag låter framtiden vara obestämd. Next destination: Saigon! Det här kommer kanon! Om inte, så får jag åka ner till byn och lära mig fiska. Det finns ingen onödig kunskap.

Fan vilken oläslig handstil.
     
(okej, jag har valt ut de bilder när saigon är som finast, dvs på kvällen. På dan ser det rent ut sagt förjävligt.)


Exams får bara inte skita sig nu. Imorgon är den sista riktiga skoldagen. Sista biologilektionen med Carter (the man from the US). Sista svenskalektionen med knasiga Björn. Sista mattelektion med Ingmar som älskar att dasha barn (haha). AIYA FIGHTING!! (som korrarna säger.)




/Mui


God loves me..

Idag vaknade jag nästan sjuk (lovar att jag kommer bli sjuk lagom till exams). Satt och stirrade ut i det tomma intet vid frukosten och bestämde mig därför för att gå nyvaken till skolan, dvs without make-up (tiden gick som en elvisp). Stiger på bussen. Och självklart sitter världens (byns) snyggaste kille där. Och så var jag tvungen att möta killen med ett nyvaket och blekt face med sönderkliade ögon (jag är ett pollen-offer). Aja, next time. Nej visst fan. Det blir ingen next time...för nästa vecka börjar exams och veckan efter SLUTAR jag. Wiiiiiiiiii. Gimme freedom!

/Mui

Talang 2009 - Knäckebrödsdansen

Det här var banne mig det bästa på länge.


/Mui

The truth hurts.......

Vitteungarna var hos oss idag. Så söta, men så jobbiga. Och så ärliga. Idag när vi käkade tacos sa en utav de:
-Gud, vad mycket du äter.
Det var jag och de två. Försökte ignorera henne och låtsades som om hon sa det till sin lillasyster. Men eftersom hennes lillasyster äter lika mycket som en mus, så var det nog mig hon menade. Fan också! Att barn alltid måste vara så jävla ärliga.


Nä, nu tänker jag inte plugga mer (jag borde, men jag tänker inte göra det). Har bjudit in mig själv och följer med Julia och Mattis till Frans, som bor i ingenmansland, för att grilla. Hehe...

/Mui


När jag inte utnyttjar den lilla tid jag har kvar till exams..

När jag inte pluggar hänger jag på youtube. Jag älskar youtube. Här är dagens klipp:


FJORTISVARNING

Jag började titta på the hills på påsken. Säger bara en sak: drama, drama och drama. Men ack så underhållande det är. Och nu är jag helt förälskad i Brody. Det är så här en man ska se ut mina vänner:

  

Justin Bobby förtjänar också att synas på twonuts.blogg.se! Hårigt och krulligt. Det är nåt speciellt med krulligt hår alltså.


Jisses, är det i LA alla män finns eller?


/Mui


När man känner sig lite ensam....

Satt och pluggade lite History och kände att jag behövde lite uppmuntran. Eftersom Julia inte är hemma kan jag inte ringa till henne (hon är i princip den enda i min vänskapskrets som förstår vad jag går igenom just nu). Jag fick då en superbra idé och började sms:a till vår hemtelefon. En sekund efter jag skickat smset ringer det i hemtelefonen.  I luren läser världens blatteröst upp: "Hej sötis. Exams kommer gå galant. Du kommer springa ut på studentdagen och veta att du är godkänd i alla ämnen." Nu är jag på bra humör igen. En dag ska jag skriva ett mess på tyska. Hehe..


/Mui


Påsken

Nu är jag hemma igen. På vägen ner till stugan tog vi en vända till Ullared för att kolla in utbudet på Gekås. Jag hittade ovanligt mycket måste jag säga. Kläder, en spargris (jag borde ha börjat spara för längesen), Guns n' Roses Greatest Hits och lite annat smått och gott såsom nagellack och strumpor. Vi insåg för femtioelfte gången att vi borde ha en kombibil när vi kom ut med minst fem välfyllda Gekås-påsar till en redan fullpackad bil. När vi tryckt in så mycket vi kunde i bagaget återstod fortfarande tre påsar och en stereo. Det var bara att ha det i knät. Där satt vi i baksätet, jag och mina syrror, med mjukglass i hand och påsar med allt från korvbröd till nagelfilar i. Mamma fick ta stereon. Det var faktiskt roligt att shoppa för första gången på länge. Det var billigt och bra. Bara att lassa på. Sedan var det längesen jag shoppade med syrran också. Vi hittade nattlinnen som vi köpte likadana fast i olika färger, precis som när man var liten. Och så köpte vi likadana strumpor. Och sprang fram och tillbaka mellan provrummen och damavdelningen skrattandes åt att vi alltid hittade något mer att prova.
Jag: Nä nu får det räcka Jossan. Nu går vi bara och möter mamma och pappa, nu kollar vi inte mer.
Hon: Okej
Klirr bland galgarna. Jossan tittar på mig och börjar asgarva.
Hon: Det var du som sa att vi skulle sluta!
Jag: Jaa, jag vet...

Efter en heldags shopping anlände vi till stugan vid halv åtta på kvällen. Såg en hockeymatch som inte var bra för mina nerver. Men nu pratar vi inte mer om det. På fredagen hämtade vi Mattis på stationen och sedan spenderades resten av helgen med promenader längs havet, mys på klipporna och kubbspel. Gällande kubbspelet så fattar jag inte hur det kom sig att jag alltid lyckades hamna i det förlorande laget. Vare sig jag spelade med Mattis, Jossan eller Ida så förlorade jag, men när de spelade mot mig så vann de alltid. Men jag kan ju i alla fall skryta med att jag fick ner fyra klumpedunsar med tre pinnar, det ni! Och förresten, vi hoppade twist också. Ida köpte ett twistband i Ullared, så efter säkert åtta års uppehåll fick jag äntligen hoppa igen, vilken feeling, vilka minnen.




/Julia

Min syster har mycket kvar att lära

Förra veckan sa min syrra till mig:
-Mui, vi räknar alger på matten. Kan du hjälpa mig? Syrran
-Algebra heter det. Jag

Och imorse sa hon:
-Du vet, folk som har PSMS har damp tjugofjärde i sjunde. Syrran
-Det heter PMS och 24/7!! Jag

/Mui

Shit happens

Idag bakade jag äppel och kanelmuffins med crumble. Åh, mina favoritmuffins. Ni som vill ha äppelpaj och muffins i ett borde prova dessa ljuvliga muffins. Eftersom jag inte bakar så ofta så bestämde jag mig idag för att göra dubbelsats. Jag dubblade allt. Allt utom bakpulver! Och ni vet ju hur det blir när man bakar utan bakpulver eller när man har i för lite. Varför är det alltid så att man glömmer det allra viktigaste? Jag menar, hade jag glömt ett äpple så hade det inte spelat nån roll. Fan, jag som hade tänkt visa upp här på bloggen och allt. Hade ju till och med tänkt med mig en påse till Nhisan. Jaja, shit happens, life goes on.

/Mui

Mysteriet är löst mina vänner

Efter det här inlägget var jag tvungen att skicka ett mail till posten och fråga varför leveranstiden till olika länder i samma region skiljer sig åt så mycket. Här har ni svaret:

"Att leveranstiden till olika närliggande länder kan skilja sig åt har att göra med hur posthanteringen i respektive land är organiserad. Leveranstiderna för inrikesbefordran av t.ex. brev kan skilja sig åt från land till land, vilket gör att det tar olika lång tid för brevet att nå mottagaren. "

Det var som jag trodde alltså.

/Mui


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0