Hej tår!
Det där ser jävligt obekvämt ut. Fy bubblan vilka fula skor. Och tårna ska vi inte ens tala om.
/Mui
Fortsätt så
Ja!! Ni kommenterar. Fortsätt så. Det är så kul när loggar in och ser att någon människa har kommenterat. Me like. Och antalet unika besökare har ökat till det normala också! Det verkar som att Julia drar hit alla besökare eftersom antalet unika har ökat drastiskt sen hon började skriva igen. Vad fan, jag då?!
Tänkte bara förvarna er att det nog inte kommer bli så mycket uppdatering nu under påskhelgen eftersom både Julia och jag kommer befinna oss på Västkusten (Julia har i och för sig redan lämnat byn). Jag tror det blir Halmstad och Göteborg för mig i alla fall. Jag kan ju inte tacka nej till Nhisans biljett. He he he. I'm sooOOOo broke and dead meat (borde egentligen inte åka till gulingdiskot eftersom vi kommer hem måndag morgon och det är skola på tisdag. jag är gammal nu och klarar inte av att snubbla in vid halv 6 på morgonen!).
/Mui
Helvete
/ Das kleine hockeyfreak Julia
Vad i..
Postade precis ett brev som ska ända till Vietnam. Jag kollade upp leveranstiden och det tar tydligen 10-12 ARBETSDAGAR för brevet att komma fram. ?????? Vad är detta? Lever vi inte på 2000-talet? Fan, det borde inte ta mer än 1 vecka!!! Hm, det är säkert Vietnams postsystem som är så jävla outvecklat för det tar nämligen bara 4 arbetsdagar för ett brev att komma till staterna, 4 dagar till Kina och 5 dagar till Thailand. Vittarna alltså.
/Mui
Jag är tydligen alltid negativ
DET KANON VÄDER UTE och bara 4 veckor kvar till exams. FAN VAD UNDERBART MITT LIV ÄR. tjoho.
/Mui
Att säga nej är inte bland det lättaste
I söndags morgon ringde de och frågade om jag kunde jobba, mamma svarade och jag slapp. I går morgon halv åtta ringde de igen och frågade om jag kunde jobba, jag hade lovat att vara barnvakt så jag slapp. Idag ringde de och frågade om jag kan jobba i morgon och på torsdag men vi ska till stugan, så jag slapp. Jag får så sjukt jäkla dåligt samvete av att säga nej tre dagar i rad. Både för att det känns som att jag hela tiden kommer med undanflykter, och för att jag inte vill jobba detta lovet medan massa folk har blivit arbetslösa och bokstavligt talat skriker efter jobb. Jag måste plugga känner jag. Fyra veckor framåt i tiden och jag sitter i Brahesalen med slutproven framför mig. Jag måste fixa detta, och jag måste plugga inför det! Men ändå känns det aldrig som en godtagbar ursäkt när de frågar om man kan jobba. De gånger (eller den gången) jag har sagt "nej, jag kan inte, jag känner att jag verkligen måste plugga", så har jag känt det där dåliga samvetet äta upp mig inifrån resten av dagen. Jag kan helt enkelt inte säga nej. Men nu har jag tvingat mig själv. Nu är det Exams som gäller, och jag ska plugga arslet av mig. Jag har tvingats tacka nej till att jobba de kommande helgerna. Jag antar att jag får "make up for it" denna sommaren. Jag känner mig bara så otacksam när jag får jobb serverat på silverfat och andra måste kämpa för att få ett...
/Julia
På andra sidan Atlanten
Sen så kan vi ju ta och konstatera att världen är liten. Mamma hörde av sig till sin barndomsvän vars dotter Emma är i USA som au-pair nu. Jag började maila med henne och det visade sig att hon bor bara en halvtimme från staden där min värdfamilj bor, och att hon dessutom är kompis med tjejen som är hos dem nu. Weird. Ännu en sak som är lite komisk är att när mamma var au-pair i USA så åkte Emmas mamma över som au-pair när mamma hade ett halvår kvar, och de bodde grannar. Nu kommer jag komma dit när Emma har ett halvår kvar. Det blir kul!
USA here I come!
/Julia
*prutt*
/Mui
...
Oooh, I'm still standin' for hope and glory
I'll be fighting for my love story
Vi var uppe på Centrum igår, käkade tacobuffé och shakade lite ass. Vi åkte bil upp och spelade melodifestivallåtar på högsta volym. Bästa upptaggningen. Nu är jag så trött att jag inte orkar hålla ögonen uppe mycket längre. Underbart att slippa gå upp i morgon. När jag gick upp idag på morgonen sa mamma att hon räddat min dag. Vid klockan åtta hade de ringt och frågat om jag kunde jobba för att någon blivit sjuk. Tack morsan för att du såg till att jag slapp. Efter jobb tre helger i rad nu har jag sett till att jag är ledig fram till exams. Nu är det full fokus skola som gäller. Back in business after exams!
Nähe, godnatt alla.
/Julia
Fortsättningen
HAHAHA! SKJUT MIG!
Det här var dagens:
Today, I stayed over at my grandparents' house. I woke up and had to brush my teeth. My grandma asked if I had found a toothbrush to use. I told her that I used my old purple toothbrush. She told me that was the toothbrush she used to brush her toenails. FML
/MUI
Min blomma :'(
Såhär vacker var den för nån månad sen!
Och nu är den såhär rynkig
Himlans synd att en sån vacker skönhet ska behöva lämna vår jord..
/Mui
Det var visst ett tag sen sist...
/Julia
A short summary
Snart ska jag ge mig ut och gå i det fina vädret men först tänkte jag summera helgen lite. I fredags kväll tog jag, Mui, Nhi, Amanda N, Malin, Jonte och Daniel tåget upp till Jönköping för att dra ut på krogen. Väl uppe i stan stack Mojsan och Nhisan på förfest hos Carro medan vi andra mötte upp Mattis och gick till Bongo. Sedan var det Centrum som väntade. Det är alltid kul att gå ut med 'gänget' hemifrån men jag saknade ändå mina ass-shakar-vänner. Kanske ännu mer för att jag visste att de var och shakade ass på annat håll. Mojsan och Nhisan var ju som bortblåsta under större delen av kvällen och Carro såg jag inte skymten av (nu fick jag ju inte hälsa på Teddy i alla fall!), men Paula, Sylvia och Ingrid dök i alla fall upp på dansgolvet till slut, vilket var kul! Mojsan my other half, where were you? När vi skulle hem med tvåbussen sen så var jag tvungen att ta över efter en som hoppade av i Vaggeryd och guida chauffören till Skillingaryd för han kunde inte vägen. ILLA.
Nä, solen kallar. See ya.
/Julia
Aouch
/Julia
Dags för en ny mobil
Okej. Jag har: varit nykterist i en hel månad (haha), börjat träna, börjat plugga inför mina tyskaprov och jag följer mina planeringar. På god väg mot en ny mojsan så att säga. Nu, mina kära vänner, ska jag ta ett steg till mot den nya mojsan och skaffa en ny mobil. Jag antar att mina nära jublar just nu eftersom dem hatar när jag inte är kontaktbar via mobilen (min nuvarande mobil klarar nämligen inte av att ta emot samtal). Jag, däremot, tycker det är hur skönt som helst när folk inte kan kontakta mig. Men jag har insett hur riskabelt det är att vara utan mobil. Som t.ex. när man kör bil själv och bilen av någon anledning skulle dö. Eller när man är ute på krogen och tappar bort sina vänner. Eller om man skulle bli kidnappad. Ja, då kan det vara jäkligt bra att ha en någorlunda fungerande mobil.
Nu behöver jag hjälp. Nån som kan ge tips på en jävligt bra mobil? Jag har suttit och jämfört en massa mobiler i helgen men tyvärr har ingen mobil tilltalat mig än. Tips? Nån?
...
Jag är aldrig deppig. Nästan. Det var i alla fall förfärligt längesedan jag kände såhär. Jag vet inte varför det känns såhär just ikväll men allt känns bara lite, en aning...deppigt. Det bara kom över mig på bussen hem. Kanske är det på grund av att jag har sovit alldeles för lite denna veckan, och de där mindre trevliga tankarna som upptagit min hjärna. Det var minnesstund på Fenix idag, och jag känner att jag så gärna hade velat vara där. Inte för att det är något kul, utan för att visa att man bryr sig och få gråta av sig. Det känns som det hade gjort det lättare att inse att det faktiskt är sant, det känns fortfarande inte som att det har hänt. Jag ska inte få det att låta som att jag kände honom jätteväl, men jag är långt ifrån opåverkad för det. När sånt här händer blir man illa till mods vem det än handlar om och nu är han ju ingen främling för mig. Jag kan som sagt fortfarande inte förstå, men det börjar sakta men säkert sjunka in, vilket gör det hela värre. Jag tänker på alla de som stod honom nära, de måste ha ett helvete...
/Julia
När livet tar slut alldeles för tidigt
Vila i fred, David.
/Julia
Träningsvärk
Ja, igår satte Mojsan sin fot på gymmet för första gången på 2 ½ år! Alexander flinade bara när han såg mig och Julia. Undra vad felet var? Hm. Hur som helst, resultatet av gårdagens träning är: träningsvärk i armarna, axlarna, skulderbladen, magen, rumpan, fram-, in- och baksidan av låren, benen, vaderna och nästan i tårna också(haha)! Otränad som fasen. Hade lite problem med att gå, sätta mig och sitta med ett ben över ena knät idag. Jaja, det går väl över. Lägger en tia på att folk säkert trodde att jag hade haft andra (vilda) saker för mig...Fan, juste! Jag glömde testa den där "bröstmaskinen" som Munter nämnde en gång på mattelektionen...Enligt henne ska den ge mig större bröst. Får ta den maskinen nästa vecka.
Nu är frågan om jag ska titta en på en ny episod av East of Eden (en koreansk serie) eller om jag ska ta och lägga mig. Men med tanke på att jag har haft allvarliga sömnproblem dem senaste 3 dygnen, så tippar jag på att jag ändå inte kommer kunna somna om jag lägger mig nu. Nä, jag tar och tittar på serien. Jag menar, vem tackar nej till en timme i himmelriket? Det är sällan jag tycker asiater är snygga (har endast stött på 3 st good-looking asian boys här i Sverige) men det går inte att inte tycka att huvudpersonen i East of Eden är snygg. Äh, döm själva:
Friskis here I come!
/ Mui